Här presenterar vi korta sammanfattningar - senaste nytt om familjen

Fler män än kvinnor byter jobb 
Mellan 2007 och 2008 bytte mer än var tionde sysselsatt jobb. Jobbyte är mycket vanligare bland unga än bland äldre och män byter jobb i större utsträckning än kvinnor. En hög rörlighet är tecken på att arbetsmarknaden i sig förändras och att många av dem som vill eller tvingas byta arbete lyckas finna ett annat. Inom politikern diskuteras ofta hur man bäst kan förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att på olika sätt underlätta rörlighet och anpassning mellan utbud och efterfrågan.

Ur Välfärd nr 3 2010

Flickor lär sig hantverk och omvårdnad – pojkar el och bygg
Redan i gymnasieskolan skiljer sig flickors och pojkars val av program markant. Läsåret 2008/2009 examinerades endast var femte flicka och var femte pojke från ett program med en jämn könsfördelning. På de mest flickdominerade programmen, hantverk och omvårdnad var endast var sjunde examinerad elev pojke. På de mest pojkdominerade programmen energi, el, bygg och fordon var endast var tjugonde examinerad elev en flicka
Ur Välfärd nr 3 2010

70% jobbar i yrken med ojämn könsfördelning
Arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad. I de 30 största yrkena av totalt 350 yrken arbetar nästan 60 % av kvinnorna och 35 % av männen. Av de 30 största yrken har endast fyra en jämn könsfördelning. Dessa yrken är läkare, universitets - och högskolelärare, kockar och kokerskor samt administratörer i offentlig förvaltning. Mer än 70 % av arbetskraften finns i mans- respektive kvinnodominerade yrken.
Ur Välfärd nr 3 2010

De ekonomiskt utsatta barnen i Sverige blir fler – eller färre
Mätt med EUs relativa mått (andelen under 60 % av medianinkomsten) ökar antalet barn i Sverige som riskerar att vara ekonomiskt utsatta. Med den fasta nivå för låg inkomststandard  som ibland används i Sverige minskar däremot antalet ekonomiskt utsatta barn.
Ur Välfärd nr 3 2010

Unga bor i storstan – äldre i glesbygd
Förortskommunerna har haft den största befolkningstillväxten under de senaste 40 åren . Sedan är 1970 har befolkningen ökat med 71%. Samtidigt har glesbygdskommunerna  minskat med 20%. Jämfört med andra kommungrupper harstorstäderna den högsta andelen i arbetsför ålder, medan högst andel äldre finns i glesbygden.
Ur Välfärd nr 3 2010

Tills döden skiljer oss åt – eller ?
Allt fler skiljer sig på äldre dagar både i Sverige och resten av Norden.  Trots det blir det genomsnittliga äktenskapet allt längre. På 1700-talet varade äktenskapen i genomsnitt cirka 15 år. Många gifte sig sent och folk dog tidigt. Idag varar ett genomsnittligt äktenskap cirka 50 år om paret inte skiljer sig. Andelen äldre som är skilda har dock ökat under hela 1900-talet för både män och kvinnor.
Ur Välfärd nr 4 2010

Ny babyboom i Sverige ?
Just nu ökar antalet barn som föds per år i Sverige och trenden verkar hålla i sig. Så är vi ni inne i en ny babyboom ? Det är svårt att säga. Antalet födslar har ökat de senaste åren  men med hänsyn till befolkningsstorleken har vi fortfarande inte nått de rekordhöga nivåerna som rådde under 1990talet.
Ur Välfärd nr 4 2010

Dåliga skolbetyg kopplas till ökad självmordsrisk
Avgångsbetyget i nian kan vara en indikator på ökad risk att begå självmord i ung ålder visar en undersökning från Karolinska institutet och socialstyrelsen. Absolut högst var självmordsrisken för ungdomar med ofullständiga betyg. Samma mönster sågs bland pojkar och flickor även om riskerna genomgående var högre för pojkarna.
Ur Välfärd nr 4 2010

Det är flest män som är inblandade i våld både som förövare och offer.
Under en ettårsperiod uppskattas antalet händelser där våld eller hot om våld är inblandat till drygt 1,3 miljoner. Bland dessa anges en eller flera män som förövare i 80% av fallen och när det gäller bostadsvåld är siffran närmare 95 % visar nya siffror från SCB.
Det faktiska våldet drabbar män i betydligt större utsträckning än kvinnor. Utsatthet för hot är däremot ganska jämnt fördelat mellan könen. Bland 16-24-åringar utsätts ungefär 20 % för våld eller hot. Andelen minskar sedan successivt till någon enstaka procent bland personer över 65 år.
Det är kvinnor som till största delen är offer för det våld som äger rum i bostaden.
Källa: SCBs tidskrift Välfärd nr 1 2009

EUs prognos pekar på brist på arbetskraft
Ett åldrande EU är ett faktum att anpassa sig till. Barnafödandet har länge legat på en mycket låg nivå. I genomsnitt föds det 1,5 barn per kvinna ( Sverige ligger dock på 1,85) vilket är en nivå långt under den som skulle krävas för att inte på lång sikt få folkminskning. Samtidigt stiger medellivslängden alltmer. Resultatet blir en stigande försörjningsbörda, ökade pensionsutbetalningar samt inte minst brist på arbetskraft.
Källa: SCBs tidskrift Välfärd nr 2 2009

Folkhälsorapport 2009
Under de senaste decennierna har det skett en stor nedgång i dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Bättre levnadsvanor – att vi äter nyttigare och röker mindre – och bättre medicinsk behandling pekas ut som viktiga orsaker till detta. En ogynnsam utveckling av folkhälsan är de olika symptom på nedsatt psykiskt välbefinnande som ökade under 1990-talet. Under 2000-talet tycks denna utveckling ha brutits utom för de unga i åldersgruppen 16-24 år. Andelen självmordsförsk bland unga kvinnor har ökat väsentligt.
Källa: SCBs tidskrift Välfärd nr 2 2009

Kärt barn har många namn
Maria och Erik är de vanligaste förnamnen för kvinnor respektive män i Sveriges befolkning. Anna och Lars är däremot de vanligaste tilltalsnamnen och Johansson det vanligaste efternamnet. Bland de nyfödda är Maja och Lucas mest populärt. Drygt 2000 namn på nyfödda är helt nya.
Källa: SCBs tidskrift Välfärd nr 2 2009

Ensamma mammor har inte fått det bättre
Ensamstående mammor har sämre levnadsförhållanden är andra grupper. Dessutom visar utvecklingen sedan tidigt 80-tal att deras situation inte har förbättrats. När det gäller hur trångt man bor och hushållets ekonomi är nivåerna för ensamstående mammor likvärdiga eller försämrade medan nivåerna för andra grupper till stora delar har förbättrats.
Källa: SCBs tidskrift Välfärd nr 2 2009